Medicinvetarna

Alfa-Gal-syndromet har nog få hört talas om, det mer rubrikvänliga "köttallergi" säkert fler. Det är en födoämnesallergi som blir vanligare, och sannolikt vet många inte om att de har den. Boven i dramat är en liten blodsugande insekt: fästingen. Seniorprofessor Marianne van Hage berättar mer.

Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan.

Tidigt på morgonen på torsdagar är trycket oftast som lägst på akutsjukvården, och julafton brukar också vara lugn. Men man väljer ju inte när man blir sjuk och vården behöver planeras utefter hur antalet vårdsökande varierar över dygnet, veckan och året. Hör docent Kristian Ängeby och forskaren Jakob Lederman om hur forskningen kan bidra.

Högt intag av exempelvis frukt, nötter, olivolja och grönsaker kan kopplas till lägre nivåer av inflammatoriska ämnen i kroppen. Det menar seniorprofessor Alicja Wolk som i många år studerat hur olika livsmedel påverkar inflammation i kroppen. Överlappet med så kallad medelhavskost är stort, men det finns ett par livsmedel på den anitinflammatoriska listan som säkert överraskar en och annan, som kaffe och lättöl till exempel.

Immunförsvaret har ännu många outforskade aspekter. Professor Marie Wahren Herlenius har i mer än 30 år bidragit till kunskapen genom sin forskning om bland annat reumatiska tillstånd som Sjögrens syndrom, en sjukdom som främst drabbar kvinnor. Hör henne berätta mer om könsskillnader i immunförsvaret och årets Nobelpris i fysiologi eller medicin som gick till upptäckter om just vårt immunsystem.

En del vill vara längre, andra kortare. Men vår kroppslängd styrs i hög grad på våra gener och har liten påverkan på vår livskvalitet. Professor Ola Nilsson forskar om vad som styr vår tillväxt. Hör honom berätta om utmaningar med att ha en avvikande kroppslängd och hur man avgör om det behövs behandling.   

Sonen tränar och menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga muskler. Men stämmer det, undrar mamman. Forskaren Emilie Helte reder ut varför konsumtionen av rött kött bör hållas nere och vad man kan ersätta det med. Dessutom: Svar på frågan om det stämmer att rödhåriga behöver mer narkosmedel.

Det vanligaste försöksdjuren på Karolinska Institutet är möss, råttor och zebrafiskar, ibland förekommer också försök på primater. Hör forskarna förklara varför det ännu inte går att ersätta alla försöksdjur med alternativa metoder. Vi pratar om de tre R:en som står för reduce-refine-replace, och så blir det reportage från zebrafiskfaciliteten.

En lyssnare hörde av sig apropå att hon hört att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens, och hon undrar om man kan minska risken för demens om man skaffar sig hörselhjälpmedel. Dorota Religa är professor i klinisk geriatrik och svarar på frågan.

Kan det vara prostatacancer som gör att jag måste kissa på natten? Det undrade en lyssnare. Enligt docent Lars Henningsohn finns ingen sådan koppling, däremot kan det bero på förstorad prostata, vilket de flesta män får. Hör honom berätta mer om vanliga urineringsbesvär hos män. Gå inte och kissa för ofta och stå gärna upp om du vill, är två av hans tips

De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har ökat under lång tid. Det finns en rad tänkbara förklaringar till detta, exempelvis minskade stigman, förändringar i skolmiljön och krav på diagnos för att få stöd. Det menar professor Sven Bölte, som tycker vi ska fokusera mer på individuell funktion än diagnos.

En lyssnare hörde av sig och berättade om dålig förståelse för hennes barn som är drabbat av eosinofil esofagit, eller allergisk matstrupe. Sjukdomen kan leda till ätsvårigheter men det finns bra behandling, berättar barnläkaren Helena Thulin som forskar om hur diagnostiken kan förbättras.

Termen palliativ vård syftar på de vårdinsatser som sätts in för att göra livet så bra som det kan vara för patienter som inte längre kan botas – den vanligaste patientgruppen är personer med spridd cancer. Men tillgången till palliativ vård ser olika ut i olika delar av landet. Linda Björkhem-Bergman är professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem, hör henne berätta mer om ämnet.

7 av 10 som tar sitt liv är män. Hur kommer det sig, undrade en lyssnare. Psykiatern och forskaren Ullakarin Nyberg, med lång erfarenhet av suicidpreventivt arbete, svarar. Hon är även aktuell med en ny bok om mäns svårigheter att prata om sin psykiska hälsa och menar att mansrollen har betydelse.

Funkar billiga solglasögon lika bra, varför kontrolleras inte synen oftare för körkort  och har du rätta ögonen för att köra störtlopp? Sveriges första professor i optometri (alltså det som optiker sysslar med), Rune Brautaset, reder ut både det ena och det andra när det gäller synen.

Vid operationer i trånga utrymmen, som exempelvis runt prostata, används idag nästan alltid så kallad robotkirurgi. Metoden kostar mer men ger ökad precision. Kirurgen och professorn Olof Akre var med redan när robotar började användas för över 20 år sedan och berättar mer om när och hur de används.

Den mänskliga balansen är ett mycket komplext system, och med stigande ålder ökar risken att drabbas av yrsel. En vanlig orsak till svår yrsel är kristallsjukan, ett tillstånd som kan vara obehagligt och handikappande, men också oftast mycket behandlingsbart. Läkaren och forskaren Tatjana Tomanovic berättar mer.

En lyssnares bebis hade svår kolik och hon fick rådet att utesluta mjölkprotein ur kosten. Men det finns inte evidens för det rådet menar barnläkaren och forskaren Björn Nordlund som reder ut vad vi vet om kolik och hur det kan behandlas. 

Runt tre procent av befolkningen lever med diagnosen hjärtsvikt men ytterligare 1-2 procent kan ha det utan att veta om det. Hjärtsvikt ger vaga symtom som trötthet, andfåddhet och svullna fotleder och beror på otillräcklig pumpförmåga hos hjärtat. Kroppen kompenserar med ett skadligt stresspåslag, förklarar professor Lars Lund, som hoppas hitta ännu bättre behandlingar framöver. 

Medicinvetarna har fått flera frågor om vagusnerven och hur den är kopplad till inflammatorisk sjukdom och kroppsliga funktioner. Professor Peder Olofsson reder ut saken och konstaterar att det beror på: Vagusnerven består av cirka 100 000 nervceller som påverkar många olika delar av kroppen. Mer kunskap krävs för att mer precist kunna förutsäga effekter – och biverkningar – menar han.

Termen komplementärmedicin syftar på behandlingar som inte ingår i den klassiska skolmedicinen. Det kan handla om allt från yoga till kosttillskott, och vissa av dem har god evidens för att lindra till exempel oro och ångest. Användningen av dessa alternativa behandlingar är utbredd men det tas sällan upp i vårdmöten. Forskaren Johanna Hök Nordberg brinner för en bättre dialog om hur och när dessa behandlingar kan vara till nytta.

En lyssnares släkting drabbades av hjärtinfarkt kort efter en ALS-diagnos. Hen undrar nu om och hur de hänger ihop. Forskarstuderande och läkaren Charilaos Chourpiliadis berättar vad forskningen vet om saken.  

Globalt dör runt 50 000 kvinnor varje år på grund av havandeskapsförgiftning och tillståndet kan leda till för tidig födsel. Hör förlossningsläkaren och forskaren Ängla Mantel förklara vad vetenskapen vet om orsaker, förlopp och behandling.  

Hur ser forskningsläget ut kring migrän? Kommer man kunna behandla eller rent av bota migrän? Det undrade en lyssnare, forskaren och överläkaren Anna Sundholm ger svar.

Varför gillar vi vissa smaker men känner äckel inför andra? Och hur kan man lära sig tycka om nya smaker? Forskaren Janina Seubert studerar hur nya smakpreferenser bildas och hur kunskapen kan underlätta övergång till mer hälsosamma och hållbara födoämnen.

Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.

Sänkt empati, personlighetsförändringar och hämningslöshet är utmärkande för personer som drabbats av frontallobsdemens. Det är ett samlingsnamn på flera neurodegenerativa sjukdomar som drabbar hjärnans främre delar. Hör professor Lars-Olof Wahlund berätta om riskfaktorer, symtom och hur forskarna försöker hitta behandling.

En lyssnare hörde av sig med en fundering om hur det kan komma sig att personer inte väcker sig själva när de snarkar så att alla andra blir störda. Psykologidocent Kerstin Blom, som bland annat använder KBT för personer som har störd sömn, förklarar i avsnittet.

Få klagar på psykoterapi men forskning har visat att i cirka 10 procent av fallen mår patienten faktiskt sämre av terapin. Forskaren Sven Alfonsson har undersökt vilka faktorer som får patienter att avbryta terapi. Hör honom också berätta om vilka olika former av psykoterapi det finns, hur man ska veta om psykoterapeuten är bra och hur man studerar effekterna vetenskapligt.

En lyssnares familjemedlem är drabbad av den ovanliga demenssjukdomen CADASIL. Finns det forskning som kan ge nytt hopp om bot? Docent Helena Karlström, som forskar om sjukdomen, berättar vad vi vet idag.

En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.

En lyssnare föddes som tvilling och de båda syskonen drabbades av graviditetskomplikationen tvillingtransfusionssyndrom. Forskaren Cecilia Pegelow Halvorsen berättar om tillståndet, då den ena tvillingen får (för mycket) blod från sitt syskon, och hur det kan behandlas - redan i magen.  

Chansen att överleva ett hjärtstopp är mycket högre inom vården än utanför, men ändå dör två av tre som drabbas. Det finns flera skäl till det, bland annat att många drabbade befinner sig i livets slutskede. Hör professor Therese Djärv berätta om hur forskning och bättre rutiner har förbättrat möjligheterna att rädda fler.

Rädd för spindlar? Det är en av de vanligaste fobierna som enkelt kan behandlas bort med en tre timmar lång session. Men många drar sig för att söka hjälp då behandlingen innefattar nära kontakt med spindlar. Hör forskaren Philip Lindner berätta om spindelfobi och hur virtual reality-teknik kan användas för hjälpen ska nå fler.

I höstas kom nyheten att förekomsten av hudcancer minskar bland yngre i Sverige. På senare år har diagnosticeringen och behandlingen av melanom förbättrats mycket, men det finns väldigt goda skäl att hålla koll på sina hudförändringar ändå. Hör docent Hildur Helgadottir berätta om det aktuella forskningsläget. Sola inte, är hennes bästa tips.

Fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men bör man träna på olika sätt beroende på hur gammal man är? Egentligen inte, menar professor emeritus Håkan Westerblad. Ålder kan visserligen göra att skaderisken ökar och behovet av återhämtning blir större men i övrigt finns inga skäl att träna annorlunda för att du blivit äldre förutsatt att du är frisk. Bonus: Svar ges även på frågan om varför man ibland får frossa efter hård träning.  

Urinvägsinfektion drabbar fler kvinnor än män, och det tydligaste symtomet är att det gör ont när man kissar. Det beror på att bakterier tagit sig upp genom urinröret. Hör professor emerita Annelie Brauner berätta om hur urinvägsinfektion kan undvikas och behandlas.

ARFID är en förhållandevis ny diagnos inom ätstörningar. Den kännetecknas av ett extremt begränsat ätande utan att det är kopplat till kroppsmissnöje. Samvariation med adhd och autism är stor. Forskaren Lisa Dinkler berättar mer i veckans lyssnarfrågeavsnitt.

För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos.

Vilka konsekvenser kan daglig användning av sömnmediciner under flera år få? Det undrade en lyssnare. De långsiktiga effekterna är svårstuderade, menar forskaren Joar Guterstam, men bland annat på grund av risk för beroende rekommenderar man idag istället kognitiv beteendeterapi vid sömnbesvär.

Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök.

Stamceller har en särskild förmåga att skapa många exakta kopior av sig själva som i sin tur kan utvecklas till mer specialiserade celler. Hur kan stamceller från embryot, så kallade embryonala stamceller, användas för att hjälpa människor som är i behov av ny vävnad eller nya celler? Det undrade en lyssnare. Forskaren Fredrik Lanner ger svar och berättar om deras forskning där målet är att bota ögonsjukdomen gula fläcken-blindhet.

Vi behöver alla få i oss vitaminer för att hålla oss friska, men precis som med det mesta kan det finnas risker med att få i sig för mycket. Hör professor Martin Bergö berätta om när kosttillskott kan vara nödvändiga, när de är onödiga, och i vilka situationer de rent av kan innebära hälsorisker.

Runt en av 30 personer har en snedroterad ryggrad, så kallad skolios. Men de flesta har inga besvär och bara cirka tio procent behöver behandling. Hur utvecklas skolios med åren och hur påverkas den av träning? Det undrade en lyssnare, professor Paul Gerdhem ger svar.

Upp till 70 procent av alla strokepatienter riskerar drabbas av hjärntrötthet, eller fatigue, som en konsekvens av stroken. Det är en trötthet som inte kan vilas bort och som inte syns men som kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Forskarna Alison Godbolt och Marika Möller berättar om begreppet fatigue, möjliga orsaker och vad som kan göras för att hjälpa drabbade.

Det är väl känt att celler från fostret kan föras över och bli kvar i mamman. Men hur påverkar dessa celler mamman? Det undrade en lyssnare, docent Cecilia Götherström berättar om kunskapsläget kring mikrochimerism, som fenomenet kallas.   

Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi vet idag om sjukdomen.

Värmeböljor kan vara en hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom men hur är det med plötslig kyla? Det undrade en lyssnare. Professor Stefan Agewall ger svar med hänvisning till en aktuell studie som visade att plötsliga köldknäppar ökar risken för hjärtinfarkt.

Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning.

De hälsomässiga konsekvenserna av storbranden i Kalifornien är ännu svåra att överblicka. Förutom den akuta brandfaran påverkas både luft och mark en tid framöver, dessutom kan många drabbas av psykiska besvär. Professor Tom Bellander och docent Mattias Öberg berättar vad forskningen vet.

Hjärnskador som sker innan hjärnan är färdigutvecklad kan ge upphov till cerebral pares, cp. Hos vissa med cp går det inte att upptäcka något med blotta ögat, andra kan ha behov av till exempel rullstol. Diagnosen innebär också kognitiv påverkan hos cirka hälften av de drabbade. Forskaren Kristina Tedroff har i många år arbetat med rehabilitering av framför allt barn och unga med cp.   

Många som tränar på gym tar kreatin. Men vem har egentligen nytta av detta tillskott och kan det vara skadligt? Det undrade en lyssnare, professor emeritus Håkan Westerblad ger svar.  

Snart förväntas ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom att godkännas i EU. Men hur mycket är vi i Sverige beredda att betala för att få tillgång till läkemedlet? Linus Jönsson är professor i hälsoekonomi och förklarar hur man kan räkna på hälsa och hur vi med hjälp av siffrorna kan se till att få så mycket hälsa som möjligt för skattepengarna.  

Risken för alkoholism är större om en nära släkting lider av det. Är det speciella gener man ärver eller kan det ha med miljö att göra också? Det undrade en lyssnare, professor Johan Frank ger svar.

Det talas ofta om att vi har förstört vårt uppmärksamhetsspann med allt scrollande på snabba klipp i sociala medier, men vad säger egentligen forskningen? Sissela Bergman Nutley har bland annat forskat på ungas användande av sociala medier och besvarar veckans lyssnarfråga.  

Screening för humant papillomvirus är tillsammans med cellprovtagning och vaccin viktiga pusselbitar i arbetet med att utrota livmoderhalscancer. Men en del kvinnor hoppar över screeningen. Vad finns det för skäl till detta? Det undrade en lyssnare, forskaren Karin Sundström redogör för vad vetenskapen visar i frågan.

För många har arbetslivet förändrats i grunden de senaste 20-30 åren i takt med digitaliseringen. Under covid 19-pandemins mest akuta fas var det också många som lärde sig att det faktiskt går utmärkt att jobba på distans. Men vilka konsekvenser får det här för hälsan? Hör arbetslivsforskaren, och jobbpendlaren, Kristina Palm berätta om vad vetenskapen säger.

Psykedeliska substanser undersöks som behandling mot depression. Men kan de även fungera vid utmattningssyndrom? Det undrade en lyssnare, forskaren Mikael Tiger berättar vad vi vet idag.

 Det var under 1960-talet som dopning bland elitidrottare började få uppmärksamhet, och flera skandaler har därefter avslöjats där idrottare på världsnivå beslagits med att ha tagit illegala preparat för att förbättra sina prestationer. Men det är inte bara bland eliten det förekommer, både bland kroppsbyggare och motionärer, exempelvis, förekommer missbruk av förbjudna substanser. Professor Carl Johan Sundberg vet det mesta om ämnet, inte minst hur det påverkar hälsan.

I somras kom larm om att ultraprocessad mat kopplas till ökad risk för demens. Men vad är egentligen ultraprocessad mat, och hur oroad ska man vara över vilken mat man stoppar i sig? Nutritionisten och forskaren Emma Patterson svarar på veckans lyssnarfråga.

Hiv-viruset identifierades för över 40 år sedan och snart kunde man koppla ihop det med den dödliga sjukdomen aids. Globalt lever 40 miljoner med hiv men tack vare forskning så finns idag effektiva läkemedel som kan hålla viruset i schack. Professor Anders Sönnerborg har varit med på hela resan från upptäckt till kontroll.   

Veckans lyssnarfråga kommer från en person som drabbats av polyneuropati, ett vanligt tillstånd som innebär smärta och känselbortfall i fötterna, ofta som en följd av andra diagnoser, exempelvis MS. Anders Svenningsson är neurolog, professor och överläkare och vet mer om forskningsläget kring tillståndet. 

Framfall är ett tillstånd som kan vara mycket besvärligt och är mycket vanligt bland kvinnor som fött vaginalt. Gynekologen och forskaren Emilia Rotstein berättar här vad det är som händer, hur man kan förebygga och behandla framfall.

Veckans lyssnarfråga kommer från en kvinna som nyligen fått diagnosen ledgångsreumatism och som också lider av klimakteriebesvär. Hon undrar nu om det är okej att ta hormonpreparat mot dessa utan att de reumatiska besvären blir värre. Svarar gör professor Angelica Lindén Hirschberg.

För att ett sår ska läka så bra som möjligt finns olika knep men de varierar beroende på sårtyp. Forskaren Sergiu Catrina berättar vad du kan tänka på och om varför personer med diabetes oftare drabbas av svårläkta sår. Och nej, du ska helst inte pilla på sårskorpan! 

Veckans lyssnarfråga handlar om risken för att få diabetes för en 92-åring som gillar att äta något sött till kaffet, och besvaras av professor Kerstin Brismar. I avsnittet avhandlas också det aktuella Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Professor Ylva Trolle Lagerros har ägnat hela sin karriär åt forskning om, och behandling av, personer med svår övervikt, obesitas. De nya läkemedlen har inneburit en revolution, men än så länge är de dyra för obesitaspatienterna och täcker inte behoven. Och de ökar – aldrig förr har så många svenskar varit överviktiga. 

När man mår dåligt psykiskt kan man bli sämre på att exempelvis motionera, äta nyttigt eller söka vård för fysiska besvär i tid. Detta och andra faktorer kan bidra till att personer som upplever olika former av psykisk ohälsa också får en sämre fysisk hälsa och har en ökad risk för andra sjukdomar. Professor Unnur Valdimarsdottir berättar mer om hur psykisk stress påverkar sjukdomsförekomst och överlevnad.

Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till.   

Åderbråck i benens vener orsakas av att klaffarna i blodkärlen fungerar dåligt. Fenomenet är vanligt men de flesta har inga besvär. Några få drabbas av allvarligare biverkningar med svårläkta sår i huden och då kan operation ibland vara nödvändig. Hör docent och överläkare Joy Roy, som framförallt forskar om pulsåderbråck, berätta mer.

Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Symtom som extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma förekommer, och vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer. Men det finns hopp. Just nu pågår en läkemedelsstudie vars resultat kommer senare i höst. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget fyra och ett halvt år efter pandemins utbrott.

När det första fallet av den nya varianten av mpox dök upp i Sverige blev nyheten stor medialt, men frågan är hur orolig man behöver vara i den här delen av världen. Forskaren Helena Hervius Askling var en av experterna som syntes och hördes, både under covid-pandemin och i samband med mpox-bevakningen. Hon tonar ner allvaret för oss här i Sverige och passar på att leverera lite mediekritik.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sjukdomsfall undvikas. Faktum är att forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer. 

De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om fler av oss kunde äta lite mer klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen känns för drastisk.

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.

Ända sedan mobiltelefonerna blev var mans egendom på 90-talet har det funnits farhågor om hur strålningen ska påverka vår hälsa. Maria Feychting har i många år följt utvecklingen, och fram till idag finns det inga belägg för något samband mellan hjärntumörer och mobilanvändning.

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.

Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur de hänger ihop behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. I veckans lyssnarfråga berättar han om hur forskare idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.

Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.

Det pratas mycket om hur viktiga tarmbakterier är och att tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra. Men vad händer då med människor som blivit av med sin tjocktarm? Blir de deprimerade? Får de bristsjukdomar? Forskaren Charlotte Hedin svarar på veckans lyssnarfråga.

Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg om varför du ska styrketräna och hur. Dina gener och vilken typ av muskelfibrer du har kommer spela roll.

Att det är bra för den fysiska hälsan att motionera är välkänt. Men påverkar det även den psykiska hälsan? Forskaren och överläkaren i psykiatri Lina Martinsson studerar det hon kallar braining, träning som tilläggsbehandling i psykiatrin. I veckans lyssnarfråga berättar hon vad vi vet om effekterna.

Den första fråga många nyblivna föräldrar får är om det blev det en flicka eller en pojke. Men könet är inte alltid så självklart som man kan tro. I en del sällsynta fall kan det vara svårt att avgöra med blotta ögat och det som ser ut som det ena kan ibland visa sig vara mer oklart. Professor Anna Nordenström har ägnat hela sitt forskarliv åt att ta reda på vad som kan gå snett under fostrets könsutveckling.

Ljudet av barns joller hör till de mysigaste som finns att lyssna till anser podd-Andreas, men kan jollret säga något om barnets framtida framtida utveckling? Dagens lyssnarfråga går till professor Anette Lohmander, och svaret är: ja!

Samlingen med mänskliga kvarlevor som finns på Karolinska Institutet väcker kontrovers och känslor. Ett flertal repatrieringar av kranier och skelettdelar har genomförts, och processen för att lämna över 80 kranier till Finland pågår för fullt. Maria Josephson är idé- och lärdomshistoriker vid Karolinska Institutet och har haft en central roll i processerna i flera år.

Finns det friskfaktorer, till exempel gener, som kan förklara att en del personer är mindre sjuka och förkylda än genomsnittet? Det finns ingen gen som kan skydda mot alla infektioner, berättar professor Petter Brodin i veckans lyssnarfråga. Men en del personer är helt resistenta mot specifika virus. Har man tidigare haft sjukdomen eller tagit ett vaccin kan det också skydda. Dessutom finns den subjektiva faktorn: En del upplever att de mår sämre än andra av samma virussjukdom, det kan vara en delförklaring till "man cold", menar han.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid.

Sjukdomsfallen av fästingburna virussjukdomen TBE, som kan orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation, ökar. Det finns vaccin mot viruset, men hur effektivt är det egentligen? Docent Sara Gredmark Russ svarar på veckans lyssnarfråga

Runt 50 000 individer utvecklar sepsis i Sverige varje år och det är den infektion som är förknippad med allra högst dödlighet. Hör forskaren Kristoffer Strålin berätta om behandling, prognos och hur du känner igen en sepsis hos dig själv och andra.     

Vissa genvarianter är kopplade till specifika smärttillstånd, förklarar professor Johan Frostegård som svar på en fråga från en lyssnare som genomgått en smärtutredning som visade att hen hade genotyp HLA B27. Vad innebär det och hur hänger det ihop med smärta?

Euforisk glädje och djup nedstämdhet. Typiskt för bipolär sjukdom är episodiska förändringar i sinnesstämningen. Sjukdomen är starkt kopplad till ökad risk för självmord. Men det finns bra behandling berättar forskaren Carl Sellgren Majkowitz, som forskar om orsakerna bakom sjukdomen.

De senaste åren har flera genombrott skett när det gäller cancerbehandling. En av de mer omtalade terapierna är CAR-T, som är en form av immunterapi som visat sig vara högeffektivt mot vissa former av blodcancer. Forskaren Jonas Mattsson förklarar hur metoden fungerar och berättar om sin egen forskning.

Forskningen inom fältet sällsynta sjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, inte minst med hjälp av nya tekniker som DNA-sekvensering. Termen sällsynta sjukdomar syftar på flera tusen diagnoser som var och en har få drabbade, men som ändå drabbar en halv miljon svenskar totalt. Professor och överläkare Anna Wedell har i många år arbetat för att förbättra kunskap och diagnostik inom fältet.   

Fascian är bindväven som sveper runt alla andra vävnader, exempelvis muskler, ben och senor i kroppen. Den ger struktur och stöd i hela kroppen och har på senare år poppat upp som en populär förklaring till smärta. Men forskningen på fascian är mycket begränsad om man jämför med forskningen på många andra delar av kroppen, säger professor Paul Ackermann, och det är därför svårt att ge vetenskapligt förankrade svar på hur man bäst tar hand om sin bindväv.

Allvarlig tandlossningssjukdom orsakar inte bara problem i munnen utan kan även kopplas till flera andra sjukdomar, till exempel diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar. Professor emeritus Björn Klinge förklarar bakgrunden och ger oss hela listan. Han svarar också på frågor om dålig andedräkt och munsköljmedel samt förklarar varför han lät tillverka en protes med ruttna tänder till sig själv.

Strålbehandling mot cancer är en effektiv och potent metod. Den demonstrerades för mer än 100 år sedan för första gången, men vi vet också att det finns biverkningar. Dagens lyssnarfråga handlar om vad vi vet om långsiktiga konsekvenser av att bli behandlad med strålning mot cancer.

Forskaren Anna Embring svarar.

För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras.

Finns det påvisbara hälsoeffekter av kallbad och hur länge ska man i så fall vara i? Det undrar en lyssnare som tog sitt första vinterbad i januari 2023 och sedan dess är helt fast tack vare den sköna känslan som infinner sig efteråt. Fysiologen och forskaren Jessica Norrbom reder ut saken.

Det ökade skjutvapenvåldet och Sveriges förändrade säkerhetsläge har fått forskaren Mattias Günther och hans grupp att ställa om sin forskning. Hör honom berätta hur man kan minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar – och hur man bäst kan skydda sig. Flera av de som dör på grund av traumablödningar hade kunnat räddats om omgivningen ingripit, menar han.

Hur går man på toa i rymden? Varför får man "puffy face"? Och vilka utmaningar behöver lösas för att vi ska behålla hälsan på mars? Apropå den svenska astronauten Marcus Wandts återkomst till jorden i förra veckan passar vi på att lyssna igen på intervjun med forskaren Lars Karlsson från avsnitt 24 om hur människan påverkas av vistelser i rymden.